Forskarporträttet

Jonatan Schytzer tar avstamp i ett uppmärksammat miljöproblem i sin senaste forskning 
 

Jonatan Schytzer är nybliven universitetslektor i civilrätt vid Juridiska fakulteten och blev utsedd till årets lärare 2021 av juriststudenterna. Han försvarade sin prisbelönta avhandling, Fordrans uppkomst inom insolvensrätten i februari 2021 och påbörjade i april 2022 sitt nya forskningsprojekt "Miljön i konkurs", som Torsten Söderbergs stiftelse har finansierat.


- I mitt nya projekt tar jag avstamp i ett samhällsproblem, nämligen det att vi under de senaste åren gång på gång blivit uppmärksammade i media på hur kriminella aktörer har skott sig på miljöns bekostnad. De kriminella ligorna har åtagit sig att ta hand om avfall, men i stället för att följa gällande regelverk har svart massa från nermalda batterier grävts ned i åkrar utanför Kumla, giftigt avfall vräkts ut i närheten av vattentäkter vid Mälarens strand och avfall hanterats så dåligt att svårsläckta bränder brutit ut på avfallsanläggningar i södra Stockholm och i Småland. Giftmassor har blivit en handelsvara i den undre världen. Vi kan tala om avfallsgangsters, säger Jonatan!

Det finns ett omfattande regelverk om hur bland annat avfall ska tas om hand. Reglerna bygger på att förorenaren ska betala, men i de allra flesta av de omtalade fallen finns inga pengar hos de kriminella eller i verksamheterna som de bedriver. Företagen har försatts i konkurs, vilket i förlängningen kortsluter det miljörättsliga systemet som bygger på att det är förorenaren som ska betala. I dessa fall saknas tillräckliga medel för att sanera miljön. Man skulle därmed kunna säga att miljön har försatts i konkurs.

- Hur detta samhällsproblem ska lösas är något jag ska forska om i projektet, säger Jonatan. Specifikt kommer jag att undersöka tre frågor, nämligen:

  1. Under vilka rättsliga förutsättningar ersätts miljörelaterade krav i en konkurs?
  2. Under vilka rättsliga förutsättningar borde miljörelaterade krav ersättas i konkurs och hur kan konkursrätten förändras för att minska risken för att situationer uppstår när förorenare inte kan betala?
  3. Vilka ändringar på princip-nivå kan genomföras av rättssystemet för att minska risken att situationer när förorenare inte kan betala uppstår?

De två senare frågorna är av de lege ferenda-karaktär, det vill säga de handlar om hur rätten borde vara, snarare än hur rätten är. I denna del är det viktigt att få inspiration från andra rättsområden och rättsordningar. I detta skede av projektet har Jonatan presenterat projektet i Dublin vid INSOL Europe Academic Conference och fått många bra synpunkter från forskare från olika länder i Europa som han ska arbeta vidare.

- Jag har också varit i kontakt med forskare i Kanada och fått information om hur de löser dessa frågor, samt diskuterat projektet i Bergen. Den 3 juni -22 kommer jag att presentera projektet på Stockholm Centre for Commercial Law vid Stockholms universitet. Då kommer före detta ordföranden för Högsta domstolen, Stefan Lindskog, att vara kommentator och jag övertygad om att jag kommer att få många goda inspel. Den 8 juni kommer jag också att presentera projektet, fast då i hemmamiljön, det vill säga vid Juridiska fakulteten i Uppsala.

- Efter avhandlingen har jag också haft ett samarbete med jur. dr Mikael Ek, som är disputerad vid Juridiska fakulteten i Uppsala men som numera är verksam vid Högskolan i Gävle. Vi har undersökt de tekniskt svåra frågorna om mervärdesskattefordrans status i konkurs. Och vi jobbar nu med en artikel om mervärdesskattefordrans status i företagsrekonstruktion. Det är viktiga frågor bland annat för att Skatteverket kommit med nya ställningstaganden som gjort att det offentliga ackordet i en företagsrekonstruktion upp till 60% dyrare. Det gör att en företagsrekonstruktion omöjliggörs i många fall.


I vlogg-inspelningen som inom kort kommer att länkas nedan, kan ni få lyssna mer på Jonatan och höra mera om avhandlingen, ”Fordrans uppkomst inom insolvensrätten”.

Ytterligare forskarporträtt

Senast uppdaterad: 2022-06-10